OCR
4 Hävnöjand: Anm, 1. Angermanland var, liksom Westerbotten, tidigt besökt af Vikingar, bland hvilka märkes Svenska Konung Ragnar Lodbrok omkr. 78 + 845 och de gamla nordiska skalderna besjunga hans vikinga-tåg i lande af orter, som i Brage den gamles qväde omtalas i Angermanland, anför Skarpudden och Skarpaskär, hvilka förmodligen äro detsamma, som det i vid inloppet till Hernösand belägna och numera benämnda Skärsten ( betydlig klippa med en udde). - Troligen har ock samma skär gifvit anledning till namnet Ångermanland; ty det gamla Göthiska ordet Angur är vik och skär, och de äldste innevånarena voro skärkarlar, som uppehöllo sig på skären och vid sjelfva kusten af jagt och fiske. Hernösands-orten, före stadens anläggning, hette Hornösund (af Hornön), och var en större marknadsplats, der, bland andra, Erkeb. Birgerus Gregorii ifrån Upsala vid en visitationsresa infunnit sig d. 1 Oct. 1374 vid Hornösunds bro. Denna vår ort, ss. ock det öfriga Norrland (med Jemtland, Helsingland och Westerbotten) torde åtminstone omkr. 1290 och i Kon. Magnus Ladulås” tid börjat bli skattförd under Upsala Domkyrka, då ock de första kyrkovisitationerna af Erkebiskoparna derifrån börja omtalas; men i Lappmarkerna finner man för Lapparna en af de äldsta skatte-förordningar utfärdad af Kon. Carl d. 9, genom ett Kongl. Bref, dat. d. 4 Mars 1602 i Löfånger, i Westerbotten (cfr Hälphers Westerb. pag. 74, not. a. Cfr it. Hölphers Jemtl. pag. 77, not. .m.) Anm. 2. Ibland sednare tiders konmungabesök i orten (utom de i detta Herdaminne här och der omtalade) märkas Kon. Gustaf d. 3:s omkr. 1790, Kon. Carl 14 Johans 1835 i Hernösand, Kon. Carl 15:s, 88. Kronprins 1858, och Kon. Oscar II:s, ss. Prins, Hertig af Österg. (söner af Konung Oscar I) 1870, som besökte Hernösand, och alla de Norrl. orterna till och med Haparanda (Midsommarstiden s3. å.) Hernösands stads belägenhet i Wester-Norrlands Län ger anledning till följande memorandum : Om Wester-Norrlands Läns upkomst — och olika gränser på olika tider. Cfr Hälphers pag. 6 om Ångermanland. Omkring år 1530 nämnes Lars Olofsson till Zsnäs (adlad Björnram) Ståthållare öfver Norrland (förut Höfvitsman på Westerås slott). År 1611 skiljdes Norrlands Lagmansdöme ifrån Upland, och Riksrådet, sedermera Rikscancelleren Axel Owenstjerna (T 1655) blef den förste Lagman och Landshöfding öfver Norrland. Några år derefter 1. omkring 1620 öfverläts Norrlands Landshöfdingedöme, innefattande hela Norrland (så benämndes näml. då och af ålder hela sträckan ifrån Uplandsgränsen till Torneå — äfven MHelsingaland var det, med ett gemensamt namn, kalladt, med Westerbotten således ock inberäknadt), åt Ståthållaren å Upsala slott, och Landshöfdingen öfver Norrland, Christopher v. Wernstedt T 1627, och synes vid denna tid ännu ingen egentlig länssöndring 1. någon annan civil-politisk skillnad emellan Upland och Norrland upkommit, Efter dennes död upkom, 1634, Norrlands län (innefattande Gestrikland, Jemtland, Herjedalen, Helsingland, Medelpad, Ånger