Sida 12 [12]
4 Hävnöjand:
Anm, 1. Angermanland var, liksom Westerbotten, tidigt besökt af
Vikingar, bland hvilka märkes Svenska Konung Ragnar Lodbrok omkr. 78
+ 845 och de gamla nordiska skalderna besjunga hans vikinga-tåg i lande
af orter, som i Brage den gamles qväde omtalas i Angermanland, anför
Skarpudden och Skarpaskär, hvilka förmodligen äro detsamma, som det i
vid inloppet till Hernösand belägna och numera benämnda Skärsten (
betydlig klippa med en udde). - Troligen har ock samma skär gifvit anled¬
ning till namnet Ångermanland; ty det gamla Göthiska ordet Angur är vik
och skär, och de äldste innevånarena voro skärkarlar, som uppehöllo sig
på skären och vid sjelfva kusten af jagt och fiske.
Hernösands-orten, före stadens anläggning, hette Hornösund (af Hornön),
och var en större marknadsplats, der, bland andra, Erkeb. Birgerus Gre¬
gorii ifrån Upsala vid en visitationsresa infunnit sig d. 1 Oct. 1374 vid
Hornösunds bro.
Denna vår ort, ss. ock det öfriga Norrland (med Jemtland, Helsing¬
land och Westerbotten) torde åtminstone omkr. 1290 och i Kon. Magnus
Ladulås” tid börjat bli skattförd under Upsala Domkyrka, då ock de första
kyrkovisitationerna af Erkebiskoparna derifrån börja omtalas; men i Lapp¬
markerna finner man för Lapparna en af de äldsta skatte-förordningar ut¬
färdad af Kon. Carl d. 9, genom ett Kongl. Bref, dat. d. 4 Mars 1602 i Löf¬
ånger, i Westerbotten (cfr Hälphers Westerb. pag. 74, not. a. Cfr it. Höl¬
phers Jemtl. pag. 77, not. .m.)
Anm. 2. Ibland sednare tiders konmungabesök i orten (utom de i detta
Herdaminne här och der omtalade) märkas Kon. Gustaf d. 3:s omkr. 1790,
Kon. Carl 14 Johans 1835 i Hernösand, Kon. Carl 15:s, 88. Kronprins 1858,
och Kon. Oscar II:s, ss. Prins, Hertig af Österg. (söner af Konung Oscar I)
1870, som besökte Hernösand, och alla de Norrl. orterna till och med
Haparanda (Midsommarstiden s3. å.)
Hernösands stads belägenhet i Wester-Norrlands Län ger anled¬
ning till följande memorandum :
Om Wester-Norrlands Läns upkomst — och olika gränser på olika
tider. Cfr Hälphers pag. 6 om Ångermanland.
Omkring år 1530 nämnes Lars Olofsson till Zsnäs (adlad Björn¬
ram) Ståthållare öfver Norrland (förut Höfvitsman på Westerås slott).
År 1611 skiljdes Norrlands Lagmansdöme ifrån Upland, och Riks¬
rådet, sedermera Rikscancelleren Axel Owenstjerna (T 1655) blef
den förste Lagman och Landshöfding öfver Norrland.
Några år derefter 1. omkring 1620 öfverläts Norrlands Lands¬
höfdingedöme, innefattande hela Norrland (så benämndes näml. då
och af ålder hela sträckan ifrån Uplandsgränsen till Torneå —
äfven MHelsingaland var det, med ett gemensamt namn, kalladt, med
Westerbotten således ock inberäknadt), åt Ståthållaren å Upsala
slott, och Landshöfdingen öfver Norrland, Christopher v. Wernstedt
T 1627, och synes vid denna tid ännu ingen egentlig länssöndring
1. någon annan civil-politisk skillnad emellan Upland och Norrland
upkommit,
Efter dennes död upkom, 1634, Norrlands län (innefattande
Gestrikland, Jemtland, Herjedalen, Helsingland, Medelpad, Ånger¬