Sida 11 [11]
OCR
Hernösands Stads Pastorat och Hernö Landsförsamling. (Ångermanlands Södra Contract.) Staden anlades 1583 under Kon. Johan d. 3:djes regering (Priv. Br. är dat. Westerås Slott d. 3 Juni 1585 m. fl.) Gamla stadskyrkan, en stenkyrka, byggdes 1638 under Kyrkoherden Jon. Pet. Linnerti tid, då Doct. Laur. Paulinus Gothus var Erkebiskop i Upsala Stift, dit Hernösands sedermera inrättade Superintendentia (1647) eller Biskopsdöme ännu då hörde; men år 1681 erhöll samma kyrka en tillökning i vidd (förmodligen af korskyrkans bänkrader och sacristians tillbyggnad). Först egde de, vid Capellsberg, ett capell eller mindre trädkyrka, hvars församling Hernön till-lydde, såsom Annex, under Säbrå Pastorat, till dess den anlaggda staden erhöll sin egen Pastor (1585). Tiden för Hernöcapellets byggnad torde varit omkr. 1550, men ej osannolikt är, att ännu äldre capell der funnits, som med tidens inkräktningar successivt å nyo blifvit upbyggda. Gamla stadsstenkyrkan var ursprungligen med ett torn å midten försedt, som dock af Ryssarne 1721 upbrändes, utan att kyrkan sedermera återfick sitt torn, men väl ett derbredvid upbyggdt klockstapel-torn (1747), som begagnades för kyrkans klockor och vid ringningarna. ' Altartaflan hade Joh. 3: 16, och kyrkans inre i taket, bland en mängd kronor af messing, ett litet completwt tackladt skepp. Anm. Hon nedrefs 1836, ss. bristfällig och begagnades Festivitetssalen i Skolhuset till kyrka 1836—46, under den nya kyrkans byggnad; den nya kyrkogården på Hof är af år 1842 (utvidgad 1876) och var den gamla belägen i staden vid den gamla kyrkan, med en stenmur, som omslöt både kyrka och begrafningsplats. Stadens nuvurande praktfulla kyrka nybyggdes 1846, då Doct. Frans Mich. Franzen var Hernösands Stifts Biskop. > Hernön är Landsförsamlings-Annezet, som har stadens kyrka gemensam med stadspersonalen.
