OCR
IEA 25€ SS ther doe i>e dllenaſt Millioner Menniſkior finnes, ſom aldrig \makat Brôd af thet , ſom wi kalla Sd, utan fins o> ſädant til Brôd, ſom wärkeligen i ſig ſielf är à godt, hälſoſamt och uárande, ſom nágon Sád kan wara til Brôd , ſom fr exeme pel pà en ſtor -del af Africana Kuſten „- Yael ej annat brufas dn then \â fallade Milho, i Weſt- Indien Mais, och i Bralien et flags NRôtter af Tráän , ſom à thet bättre ſom ſâmre flags Folkeét giôr til Midôl o Brôd , och ár ganſka hâlſoſamt áde til Bród, Grôt och annat, hwilket jag ſielf ofta förſökt. Thetta âr nu alt i ſäâdana Länder , hwareſt flika Ingredien=tier til Brôd ro Ländernas Naturliga Produger, men theremot \âdané intet , ſom wi- i gemen kalla Sd, hwarfôöre ok Folket i briſt af annat thet tilgripit, och frâga therfôre âfwen ſà litet efe ter annat eller wär Säd , ſom wi frâga eſter theras, om än Hôgſta nôden oh dôden läge -oß fôr dôrren , faſt my>et annat râtt à wl til Brôpd och Lifſens uppehálle tiena kunde, ſom thet tvi falla Sâd, och hwar om Folket. ehuru omildt Climacer och wara funde, altid funde wara ſáfre om nägon tilgängPà henna Grund och för theße orſaker Hafwer thet o> i alla Tider och Länder warit wärt, beſynnerligen hos gemena Man, at inplanta hug och flit at fórſôfa annat, ân hwad the af älder twahne twaritz „Alt annat à ſido ſatt, ſom Menniſtior tarfwa, à har fôr thenna enda o til menniſtliga Lifroets uppehälle ‘oumgängeliga angelägenheten, otahliga Millioner Menniſkior fôrgâts af hunger, och ändo> icke kunnat fôrmâs at wara betänkte pà andra utwägar til Liſtvets uppehälle, n the af âlder ‘wahne warit, E R __ Orſakerne, ro gana fà och -begripelige. The förnämſte oH hit in tils i the máſte Länder brukelige ſätt at- foreplanta nôdiga och nyttiga Kunſkaper , Har tvarit at frifwva oh publicexa them i Trycket. Thet e man hállit fôre wara nog och tilráeligic. Sálunda har Slákter fommit och gängit , och hela Secula förlupit tnnan nâgon nytta af then hälſoſammaſte KunKap kunnat wáxa 7° och. ofta har then pâ kort tid bliſwit fórD 3 glómd