Säâterier- roelat o kunnat beſittia, dels i anſeenve thertil, ae
et tid efter annan gifwits en ſtor my>enhet Familier, ſom
Sátes - Gârdar ej funnat beſittia , men ándo> âſtundat Egen¬
dommar pâ Landet ; à haftva the ena, ſä roâl ſom the andra ,
inkióvt icke allenaſi Frâlſe, utan o> Skaîtte- och Cronohemman
ofta til hela Byelag, af twà, tre, fyra, fem och flere Mantal,
och ſâdane Agor uti en enda Gârd ſammanlagt , bewis härup¬
vá lârer hwar och en opartiſk Man ifrân allg Provincier kun¬
ng framte.
Dhet wore oŒ mödatr tvärdt at läta underſôka , huru mân¬
ga, à Frálſe- ſom Skatte- oh Cronohemman ti Niket , pà fô¬
renámde tt, uti Herregärdar fammanlagde ro, alla the til
Boſtällen indelte, Cronohemman therifrän i>e undantagne, t&
và en ſäker grund , man. funde wifa NRikets obeſkrifweliga (Förs
luſt, pá et fôr hwar Man dôfwertygande ſätt. D emen lärer
thet do> nogſamt rara begripeligit , at när et Byalag af tre,
fyra eller fem Mantal, ſom endaſt i ottonde delar fôrdelte, uts
gióra en ſâker och ofelbar grund : z Mantal för 24: 4 för
32, och 5 Mantal för 40 Fanulier, Hionelag eller Akta Folk ac
naa haſiva. beſtänd , famt ärligen afla Barn, man ſäger thet
ju wara nog begripeligit för hwar man - at när ſâdane Âgor
uti en enda à fallad Herregärd ſammanlagde .toarda , \â bliftver
€ ſtállet fôr 24, 32 eller 40 Hionelags Stammar ej mer än en
och hôgſt tvà Stammar i ſtället planterade , fom beſtâr utaf en
Herre med ſîn Fru, o< en Fogde med ſîn Yuſtru, thet öfriga
af alt thet Folket , fom brukas til hela thetta ‘Byalagets Âkers
och Ângs ſſidtſel / beſtär uti Tienſtehion, ſom _uti Tienſtehions¬
{|ând ofta hela theras Lifstid fôrdrifwa._ Skulle man ‘o> p&
henna grunden, prôfrva nyttan af JFndeluings - Wärket, endaſk
fà wida ſom thet rôrer thet indelte Landet til Boſtällen, à torde
warda befunnit, at thet ſamma til thes Naur i anſeende til
Folkſens Förókande i Landet , är âfwen ſà hinderligt ſom Hem¬
mans otillâteliga Klyfwande. Oförnekeligit âr thet i ſig ſielf, at
teruppà fiere Hionelags Stammar ſättas kunna, än. nu Bas
E : oc