dra handen, och at Maegmöſelighee ar: at’ bringa Landbruket til
nâgon hôgd , utan Handel, Sidfart oth Fabriquer , ſamt at thet
ena fordrar ſ my>en omſorg ſom thet andra, ſä framt nägot¬
thera fal ly>as oh winna aman „ hwilket at berbiſg tore
fôr thenna gängen nog widlyftigt: Sä wil man nu endoaſt ta¬
la om Landbruket , med hwad fom egenteligen hörer til thes up¬
. odlande. :
EStvea oh Gidta Nikens, #& fordna ſom nârtvarande Ko¬
ruingar o< Ständer, hafiva ej mindre án alla andra Regerin¬
gar, wiſt en ôm- och ſorgfä ighet fôr Landets upbrukande ,
at then nägon gäng i tiden, ffulle kunna förſórja Landſens Jn¬
byggare, med tilräcfeligit Brôd. Vil then ändan äro mänga och
ſora Râdſlag hâlne , mängfaldiga Förordningar utfärdade, an¬
ſtalter utan tahl giorde , och i- thenna tid , àr Negering och
Ständer thérutinnan my>et bekymrade-- ukten af théras nit,
omſorg och anſtalter, Har ändo> aldrig à fullkomligen- ſwarat
theremot „- utan ár beflageligen Landet, i anſeende tif Brôd nâ¬
ſtan i ſamma nôdtorftiga uſla tiſſtánd , dnnu i-thenna tid,
ſom theé i alla tider varié hafwer. Therutaf kan Narurligea ej
anhat ſlucas, áx at nágra ſâdane hinder REB tif Lan¬
dets: upbrukande i wägen ligga , ſom för Wederbörandes ôgon
ännu fan hânda ro aldeles fördolde , ſamt hindra oh förqwáfia
then Frufkt-oh Nytca, ſom eljeſt fölſa borde pé ſä mânga Räd¬
ſlag ; Förordningar oc anſtalter , ſamt af à my>en nit och
ſorgf ét , ſom hârutinnan , tid efter annan högſtberömligen
à daga lagt blifwit. j | :
Man hofwer förthenſkul inbillat ſig, thet föga nägon ſtör¬
ye tienſt , fôr Riket ſkulle kunna giôras , án at ucforſka, orſaker¬
ne til then Yage nenas frufelôſa môóda, omfoſtnad, och: tid¬
ſpillan, uti en angelägenhet ſom thenna, i förhoppning,
at thèreſt. the: Mffulle funna uptä>gs ; the o> ola utur wägen
de warda , emedan then ſom äſtundar inna ándamáâlet af en
af, kam: oh ‘Naturligt - wis , ej annac wilja, dn bruka the me¬
del, ſom thertit âro oumgängelige,
„Q29 Man