Sida 330 [330]
OCR
306 Saarivuoma äro driftiga nomader och ej. »bofasta» sommartid i samma grad, som de övriga byalagen inom Jukkasjärvi socken. De leva året om i tält, endast en mindre del har torvhus. Av Saarivuomalapparna äga följande personer bondgårdar inom socknen: I Soppero by: Nils Henriksson Partapuoli ett, Per Henriksson Partapuoll tvåa, Per Tomasson Skum ett, Nils Johansson Skum ett, Olof Tomas Partapuoli ett och Nils Persson Nutid ar ett I Kuoksu by: Per Henriksson Partapuoli ett. Dessa här ovannämnda lappar bo ej själva i gårdarna, utan äro dessa utarrenderade till bönderna. Saarivuoma närma sig i klädseln mera Karesuandolappen än lapparna inom socknen. Icke sällan ser man hos dem män iklädda den fyrkantiga kautokeinomössan. Dräkten är brokig och grann! och som hela byalaget i religiöst avseende äro östlestadianer äro de lättillgängliga och låta sig gärna fotograferas. Detta om Saarivuoma. DATOR er Det är 33 långa timmar att slå ihjäl, innan ångbåten för mig till Narvik och vad skall jag göra —? Se på stan — — — Fullt med norska lappar uti bruna, röda och svarta koltar, bälten av vävda band i rött och vitt och låga stående kragar med listverk i grönt och gult. De se festliga ut. Jag slår mig ihop med några och vi dricka te på en »tesalong» — fint utav bara den, och glasskivor på alla bord. De norska »fjeldfinnerne» äta kopiöst med smörgås och dricka te på fat — på min bekostnad. Sockerbitarna I Sövejen såg jag några Saarivuomalappar i högtidsdräkt. Kvinnorna hade runda, åtsittande mössor, bältena voro utstyrda med påsydda uddar i gult. Dessutom hade de silverprydnader. Halsen skyddades av brandgula silkeschalar. En manlig Saarivuomalapp i deras sällskap hade kniv med benslida i genombrutet arbete.
