Sida 328 [328]
OCR
304 rummet, förrän någon av de nya krigsgulascherna telegraferade: »Reservera våning. Guldsvensson.» Och då hade Ossian FElgströms dammiga benrangel fallit i städerskans armar. För att fördriva dessa dystra tankar ringde jag på städerskan och hon kom som en blixt, vilket bevisar, att de geologiska tidsåldrarna endast äro »begrepp» men ej fakta — för kvinnan. Jag beställde kaffe och plockade fram mina papper för att skriva om dessa saarivuomalappar och fick ihop följande: »Saarivuoma, en förfinskning, av Ip. Säri-vuö pm eö, Sari-vuö p'me!, vilket är namnet på en inom Norge omkring Kamasjaures avloppså Kamasjokk, väster om riksröset n:r 281 liggande stor björkskogstrakt (= Ip. vuöp'me, under det att (fi.) vuoma egentligen betyder stor myr = (Ip.) adpe; (fi) saari betyder eljest ”ö”, men återger här ett (Ip.) säri med okänd betydelse); på kartan över Tromsö amt i 1:200,000 skrives namnet S a rr evu Oobme» Saarivuoma är näst Köngämä och Lainiovuoma, Sveriges nordligaste lappby. Om sommaren vistas Saarivuoma inom 12:e och 14:e distrikten i Norge, d. v. s. trakterna mellan Salangen, Sörreisen, Maals, Divi och Bardoälvarna. De ha ett läger (kåtaläger), sommarviste vid Tarfalamuotka, i närheten av Kiepmajärvi strax innanför norska gränsen; andra läger finnas nära Bäkkebotn 112 mil från Salangens kyrka. Lägerplatsens (tältläger) namn äro Stenvatn och Rundhaugen, dessutom bo Saarivuomalappar enligt uppgift av länsman Dahl i Sövejen även norr om Altevatn. " Prof. K. B. Wiklund: De lapska och finska ortnamnen o. s. v. sid. 28-79, I äldre handlingar kallas byn även Pulsuvuoma efter den liknämnda skogsdalen kring Pulsujoki (i N. på kartbladet 5 S opp ero). Numera hör man ofta jämte (fi.) Saarivuomalaiset »Saarivuomaborna» även Soutsulaiset efter Tjåktjofjället (fi.) Soutsu. KU BEWIKLUND:
