Sida 328 [328]
304
rummet, förrän någon av de nya krigsgulascherna tele¬
graferade: »Reservera våning. Guldsvensson.» Och då hade
Ossian FElgströms dammiga benrangel fallit i städerskans
armar.
För att fördriva dessa dystra tankar ringde jag på stä¬
derskan och hon kom som en blixt, vilket bevisar, att
de geologiska tidsåldrarna endast äro »begrepp» men ej
fakta — för kvinnan.
Jag beställde kaffe och plockade fram mina papper för
att skriva om dessa saarivuomalappar och fick ihop följande:
»Saarivuoma, en förfinskning, av Ip. Säri-vuö pm eö,
Sari-vuö p'me!, vilket är namnet på en inom Norge om¬
kring Kamasjaures avloppså Kamasjokk, väster om riks¬
röset n:r 281 liggande stor björkskogstrakt (= Ip.
vuöp'me, under det att (fi.) vuoma egentligen betyder
stor myr = (Ip.) adpe; (fi) saari betyder eljest ”ö”,
men återger här ett (Ip.) säri med okänd betydelse); på
kartan över Tromsö amt i 1:200,000 skrives namnet S a rr e¬
vu Oobme»
Saarivuoma är näst Köngämä och Lainiovuoma,
Sveriges nordligaste lappby.
Om sommaren vistas Saarivuoma inom 12:e och 14:e
distrikten i Norge, d. v. s. trakterna mellan Salangen, Sör¬
reisen, Maals, Divi och Bardoälvarna.
De ha ett läger (kåtaläger), sommarviste vid Tarfala¬
muotka, i närheten av Kiepmajärvi strax innanför
norska gränsen; andra läger finnas nära Bäkkebotn 112
mil från Salangens kyrka. Lägerplatsens (tältläger) namn
äro Stenvatn och Rundhaugen, dessutom bo Saarivuoma¬
lappar enligt uppgift av länsman Dahl i Sövejen även norr
om Altevatn.
" Prof. K. B. Wiklund: De lapska och finska ortnamnen o. s. v. sid.
28-79,
I äldre handlingar kallas byn även Pulsuvuoma efter den
liknämnda skogsdalen kring Pulsujoki (i N. på kartbladet 5 S opp ero).
Numera hör man ofta jämte (fi.) Saarivuomalaiset »Saarivuoma¬
borna» även Soutsulaiset efter Tjåktjofjället (fi.) Soutsu.
KU BEWIKLUND: