Sida 322 [322]
300
Getter hade de flesta lapparna, dessa djur inackorderades
vintertid i gårdarna Haugeli och Bäkkeli.
Ester Blenda Nordström var känd och även lilla Selma
Larsson, lapplärarinnan från Laimolahti.
Ja så ritade jag av en del grejor och fotograferade;
det var ingen synd sade Inga och visade alla sina tänder,
varefter han tog ett metspö och förklarade att han nu
skulle ;0a vatt fiska.
Som det började lida mot aftonen beslöto vi oss också
för uppbrott och slängde ryggsäckarna på skuldrorna. På
nedvägen berättade Martin att han varit i Sverige för en
20 år sedan.
Han var då smed uppe vid Tornehamn och hade alltså
varit mitt uppe i Riksgränsbanans anläggande.
Han kände gott till både ingenjör Granholm och dispo¬
nent Lundbohm och bad mig hälsa,
Vid Haugeligården löpte Stenälven ihop med Bäkkebotn¬
älven som — fjeldfinnerne kalder Attjejokk, fortsatte han.
Det var för resten tre älvar, vilka löpte ihop vid Haugeli,
nämligen från öster till väster räknat, Stenälven, Skar¬
älven och Tvärälven.
Tvärälven kallades förr i tiden för Njallajokk (p.).
Martin berättade att då hans farfar Martinus kom till
Solbakken bodde där lappar, som han »fördrev; — den
vanliga gamla historien. ;
Titi.skriver. I MUittalus samid bittra sid 4 om
detta trista kapitel: — — — »Og saa blev det igen for
lapperne' at "drage bort; men der var ikke mere sköv¬
område ovenfor, saa kunde lapperne ikke flykte mera, saa
blev de nödt til at dukke sig, og da Nordmändene ikke
kunde faa dem skrämt längere bort, saa begyndte de at
rove alt, hvad de fandt, ost, mälk och skind och köer, og
en og anden lap dräpte de ogsaa — — —.»
Namnen »Lappehjem, Isaksgammen, Gunnar e¬
haug och Kotebakken» invid gården, visade på platser
varest lapparna förr hade bott.