Sida 321 [321]
OCR
2099 Efter att ha druckit och ätit, gingo vi åter ut i naturen. Bakom Ingas kåta, mot sydväst var ett vindskydd uppfört av korsvis lagda björkstammar. Luovven låg nordväst om kåtan. Ieren ra sor Från Per Ingas kåta ledde en gångstig över en myr till. Mickel Ingas. Rakt i norr, ungefär 100 meter från Per Ingas kåta hade Per Johnsson Påve sitt tält. Det var uppslaget i ett tätt videsnår. Påve var ungkarl, han hade bruna ögon och liknade konung Alfons av Spanien — men en kung på dekis förstås. Hans luovve hade, liksom de övriga, till lägret tillhörande upplagsställningarna sadeltak av kåtaduk. Enligt Påves utsago upplägger Saarivuoma sina tillhörigheter i buoggier uppe vid gränsen varefter de klövja. De taga vägen norr om Altevatn. Saarivuomalappar hade ett läger bara 1,5 mil nordost om Stenvatn, det hette Rundhaugen och det beslöt jag mig för att besöka. I Mickel Ingas luovve fanns en not och Martin var högeligen förgrymmad över detta, eftersom — fjeldfinnerne ej faa lov, at fiske i Stenvatn, som han sade. Att lapparna ibland kunna ha anledning att flytta tidigt om året, visade ett par bagagepulkor, som lågo upplagda på en stockhög i närheten av Mickels kåta. Det var vackert och ödsligt här uppe på fjället. Stenälven brusade mystiskt och man såg så långt åt alla håll. Vi sutto länge i Ingas tält och språkade om litet av varje.
