Page 283 [283]
OCR
203 gingo vilse, gingo förbi »koskin» och fingo ropa en lång stund innan någon svarade. En av de resande, som pådragit en lappäls för kylans skull, svettades hedniskt i den myggtäckta småskogen och hans lynne blev sämre och. sämre. Vad han måtte haft för ett helvete i sin päls, i solskenet, och i myggsvärmen. Vi hörde rop nerifrån älvkanten, men en myr hindrade länge vårt framträngande. Bild 146. Kaalasvuoma. Omsider voro vi dock bänkade, nu i den mindre motorbåten och den blev också stuvande full. Vågorna slogo in och rätt som det var upptäckte Mesch, att hans dyrbara kommod stod i vatten. Mesch upp som ett skott och lyfte det hela upp på en av tovterna. Sedan blev det att ösa och ösa. Vinden friskade i, det blev kallt och jag frös i min tunna skinnrock. Mesch sov med huvudet mellan benen. Omsider skymtade dock Kaalasluspa gråa hus vid östra
