Sida 283 [283]
203
gingo vilse, gingo förbi »koskin» och fingo ropa en lång
stund innan någon svarade.
En av de resande, som pådragit en lappäls för kylans
skull, svettades hedniskt i den myggtäckta småskogen och
hans lynne blev sämre och. sämre. Vad han måtte haft
för ett helvete i sin päls, i solskenet, och i myggsvärmen.
Vi hörde rop nerifrån älvkanten, men en myr hindrade
länge vårt framträngande.
Bild 146. Kaalasvuoma.
Omsider voro vi dock bänkade, nu i den mindre motor¬
båten och den blev också stuvande full.
Vågorna slogo in och rätt som det var upptäckte Mesch,
att hans dyrbara kommod stod i vatten. Mesch upp som
ett skott och lyfte det hela upp på en av tovterna. Sedan
blev det att ösa och ösa.
Vinden friskade i, det blev kallt och jag frös i min
tunna skinnrock. Mesch sov med huvudet mellan benen.
Omsider skymtade dock Kaalasluspa gråa hus vid östra