Sida 40 [40]
OCR
JE gades på klövjerenen och vilkens lock var fastsatt vid asken medelst gångjärn av läder. En sådan ask var flätad av dels ofärgade dels (anilin)färgade tågor. Dylika stora askar 'äro alltid ovala och av flattryckt form. Även funnos de rikt ornerade ovala träaskar som lapparna, både inom Karesuando och Jukkasjärvi så allmänt använde för en 60—70 år tillbaka. Dylika träaskar kan ännu finnas. Jag vet en som äges av Anders Hendrik Walkeapää i Närvä och det var ej länge sedan lappfogde Holm köpte en i Idivuoma. Dessa askar ha ofta kupigt lock och i enstaka fall ha de även använts till penningskrin, därpå tyda de starka järnbeslagen och låset på en dylik ask, som befinner sig i ingenjör Thisells samlingar i Vittangi. i Ja, det var mycket att göra och ju mer jag arbetade, ju mer tycktes vara kvar. För att få ornament och dylikt troget kopierade, använde jag mig oftast av kalkering, jag lade ett tunt, segt papper över det ornament som skulle kopieras och gned av det med en mjuk blyertspenna. Jag erhöll då ett absolut riktigt negativ, varvid alla detaijer tillvaratogos, ävensom tillfälliga misstag som kunnat uppstå under snidningen. Det hade naturligtvis varit ännu bättre, att haft tillgång till japanskt papper och svart vax — men världshandeln var ju på sned och så vidare och därför fick jag nöja mig med det material jag kunde uppbringa i Sverige — och tacka till på köpet. De lappar som besökte mig och Holm under min vistelse i Svappavaara voro nästan alla »Kaalasvuoma» och trogna sin religiösa livsåskådning, ytterst torftigt klädda. Bältet nästan alltid oprytt, kolten med antingen endast en röd kant kring kragen eller ock med ett par smala röda och gula lister kring ärmlederna; Rygglisterna och barmöppningens utsmyckning saknades totalt. Dessa lappar hade ovanligt korta koltar, de räckte knappast halvvägs till knäet och föreföllo snävare än de, som användes inom Karesuando socken, bra, sågo de emellertid ut och jag
