OCR
20 Per Olsson Partapuoli heter Rampa Pieti = »Halta Petter» eller »Haltepetter», detta på grund av kroppsligt lyte. Nils Persson Kansa kallas Suchkin Nikki = »Skid Nils», Detta hundtonimi, oknamn? har han efter" sin farfar som var god skidlöpare. Lars Jonsson Pingi kallades Silbalassi för han tyckte om silver = älskade att pynta sig med smycken, Mikkel Nilsson Niia kallades Naalin Mikko = »Fjällrävsmickel» emedan han dödat många rävar. Han kallades också Paska Mikko eller »Skräp»- eller »Strunt-mickel>, emedan han bagatelliserade allt. Johan Persson Gunnare i Wuoskovuoma kallas Pie rsuu Jouni för sitt mindre vackra ansiktes skull. Per Knutsson Stoor också i Wuoskovuoma, Heter TreckeRouuwtta pietr = Drag Kaa Pan Jon Henriksson Mangi kallades Njuihka-Jouni!, ordagrant översatt »Jonhoppare» medan hans fader brukade småhoppa då han var ivrig eller hade brått. Knut Eriksson Sunna benämndes Koukku Knuut = »Krokiga Knut» emedan han då han gick på skidor, »krökte sig som en varg». Henrik Jonsson Partapuoli kallades efter sin pratsjuka farfar för Myllyn Heikki. Man hade nämligen sagt om farfadern att han »gnodde som en kvarn». Nils Mikkelsson Inga kallas Hurstin Nikki eller »Säcknisse». Detta öknamn skall han ha fått från sin farfar, som gick i skola i Jukkasjärvi och som då folk frågade vad han fick för mat, klagande utbrast; Saan vähän hurstinlihaa. »Jag får säckvävskött.» På den tiden brukades nämligen saltat renkött emballeras i säckväv. ; Olof Anders Nutti kallades Jopa-Oula. Han hade nämligen i skolan förälskat sig i det finska ordet Jopa, av Jo = redan och pa, ett förstärkande suffix ungefär = ju, " Lapska ordet njuihkaa = hoppa.