SATS AR SE NERE NR LA 0 ne Santana JA. "S.K
Vi äro på väg till renskillning, vi skola besöka Pingis by.
Jag kommer ihåg, hur vi kommo fram och jag blev läm¬
nad ensam i kåtan. Lappfogden skulle till gärdet efter
en pulka till mig.
Jag minns ännu tystnaden, där endast väckaruret och
elden gåvo ljud. Blåsten klapprade svagt vid dörrpinnarna
— — — en gnista singlar upp genom reppen. — Tick tack
— tick tack, låter väckarklockan, som står uppe i Boassjo
på en smörkagge. Värdinnan i kåtan syr på ett stycke
tyg. Ett barn kommer in med ett fång ved till elden. —
Jag ligger på rygg i mina pälsar och väntar.
Rengärdet —
Gul isig dimma. Ångan från hundrade renar stiger rakt
upp i den gråa luften, ett oavbrutet sorl som från sam¬
språkande, ett oavlåtligt skrik från kringlöpande lappar
fyller öronen. Renarna löpa runt — de låta som tusende
grisar, med låga grymt kalla vajorna på sina kalvar, som