Sida 206 [206]
200
jeet 'Singh's hof beskrifver i sin rapport, hurusom han var
närvarande ' vid begrafningen af en Jyogee, hvilken med sitt
eget begifvande blef innesluten i ett hvalf för en betydande
period — sex veckor, tror jag — jag har icke rapporten till
hands, så att jag kan anföra detaljerna — och hvilken steg
upp lefvande vid slutet af denna tid, som han hade tillbragt
i Samadhu eller ett extatiskt tillstånd. En sådan man skulle
naturligtvis vara en »adept» af en högst underordnad typ,
men berättelsen om hans produktioner eger den fördelen att
vara väl bestyrkt så långt den går. Vidare lefde ända till
för några få år sedan en till en ganska hög grad af andlig¬
het hunnen asket och begåfvad siare i Agra, der han under¬
visade en grupp lärjungar, bland hvilka han, enligt deras egna
uppgifter, ofta återuppträdde efter sin död. Denna händelse
var en viljeakt, utförd på bestämd tid. Jag har hört en god
del om honom af en bland hans förnämsta följeslagare, en
bildad och högt aktad ämbetsman, nu boende i Allahabad.
Hans tillvaro och den omständigheten att han egde stora själs¬
gåfvor stå utom allt tvifvel.
Sålunda är den omständigheten att det gifves sådana
menniskor som »Apdeter» i verlden knappast någon tvist
underkastad i Indien. Naturligtvis befinnas de flesta af dem,
om hvilka man kan erhålla bestämda underrättelser, vid när¬
mare undersökning vara yogees af den lägre typen, personer,
hvilka uppöfvat sina inre förmögenheter så långt att de kom¬
mit i besittning af åtskilliga abnorma krafter och äfven någon
insigt i andliga sanningar. Men icke=«dess mindre framkalla
alla förfrågningar efter ;adepter, högre begåfvade än de; det
svaret, att sådana finnas, men att de lefva i fullständig afsön¬
dring. Denna allmänna, sväfvande, obestämda tro banar i
sjelfva verket vägen för den fråga, med hvilken vi mera ome¬
delbart hafva att sysselsätta oss — om nämligen ledarne af
det Teosofiska Samfundet verkligen stå i förbindelse med några
af de högre adtepterna, hvilka icke vanligen lefva ute i verlden
eller göra sitt adeptskap bekant för andra än sina egna ordent¬
ligen antagna lärjungar.
Vittnesmålen i denna punkt sönderfalla i tre klasser.
Först hafva vi hufvudbeviset, vittnesbördet af dem, hvilka
personligen sett vissa af dessa »Adepter» både i och utom
köttet, som sett dem utöfva sin makt och erhållit en säker
kunskap om deras tillvaro och egenskaper. N
För det andra, deras vittnesbörd, som sett dem under