Sida 200 [200]
OCR
194 en universel tillvaro äro icke olösliga, ej heller värdelösa, om de lösas; men detta kan endast ske genom herravälde öfver de element, som nu börja höja sig vid de profanas synrand. Äfven spiritisterna med sina misstag, sina groteskt förvända åsigter och begrepp, börja dunkelt uppfatta den nya ställningen. De profetera — ock deras profetior äro icke alltid utan en viss sanning uti sig — af så att säga intuitivt förutseende. Hör huru några utaf dem återupprepa det gamla, gamla axiomet, att "ideer styra verlden', och i samma mån menniskornas sinnen upptaga nya idéer, läggande åsido de gamla och förbrukade, skall verlden gå fram, väldiga revolutioner skola utgå från dem; institutioner, ja, ock äfven trosläror och välden, kunna de tillägga, skola ramla till grus vid deras anmarsch, krossade af deras egen inneboende kraft, icke den oemotståndliga kraften af de 'nya idéer spiritisterna bjuda på. Fa, de hafva både rätt och orätt. Det skall bli lika omöjligt att motstå. deras inflytelse, då tiden kommer, som att stå emot tidvattnets stigande lopp — visserligen. Men hvad spiritisterna, efter hvad jag ser, underlåta att fatta och deras andar att förklara (de senare veta icke mera, än de kunna finna i de förras hjernor) är, att allt detta skall komma: gradvis och aff, innan det kommer, de såväl som vi, alla hafva en pligt att uppfylla, ett värf oss förelagdt — det att sopa bort så mycket som möjligt af de orenligheter våra fromma förfäder lemnat efter sig. Nya idéer måste planteras på rena platser, ty dessa idéer beröra de: 'vigtigaste ämnen. Det är icke fysiska fenomen eller den verksamhetskraft som kallas spiritism, som utgör vårt specrella studium, utan «dessa universella idéer, detta n0oumenon (väsen, tanketing), icke fenomenet; ty för att fatta det senare, måste vi först fatta det förra. De beröra menniskans sanna ställning i universum, det är sant, en endast i förhållande till hennes kommande, icke hennes föregående födelser. Det är icke fysiska fenomen, om än underbara, som någonsin kunna förklara för menniskan hennes ursprung, om vi lemna
