OCR
74 sysselsätter mig, äro alltför benägna att förbise. Ni kan icke resonera bort ett faktum genom det påståendet, att det vid ert eget förstånds ljus bör vara någonting annat än hvad det är. Ännu mindre kan ni resonnera bort en massa fakta sådana som dem, med Hvilkas anförande jag är sysselsatt, genom en serie äfventyrliga och motsägande hypoteser om hvart och ett i ordningen. Hvad den förhärdade tviflaren så ofta förbiser är detta, att samma skepticism, som kan ådagalägga en stor förståndsskärpa ända upp till en viss punkt, uppenbarar en brist i förståndet, när. den vidhänges gent emot vissa slag af vittnesbörd. Jag påminner mig, hurusom, när fonografen först uppfans, en vetenskapligt bildad ämbetsman i indiska styrelsens tjenst skickade mig en artikel, som han skrifvit med anledning af de första uppgifterna om detta instrument — för att bevisa att hela historien måste vara ett narrspel, emedan det beskrifna instrumentet vore på vetenskapliga grunder omöjligt. Han hade räknat ut de vibrationsmått, som behöfdes för ljudens frambringande och så vidare och förklarade ganska förståndsenligt att det påstådda resultatet voro oupphinneligt. Men när fonografer i sin ordning blefvo importerade till Indien, fortfor han icke i sitt påstående att de voro omöjliga och att det måste vara en menniska gömd i hvarje maskin, oaktadt der icke syntes vara rum för någon. Denna sistnämda ställning är den som intages af dessa sjelfbelåtna menniskor, hvilka halka öfver svårigheten rörande orsakandet af ockulta och spiritistiska fenomen, i det de gent emot tusendens påtagliga erfarenhet — och i trots af vittnesbörden af hela bokhyllor fulla med böcker, dem de icke läsa — helt enkelt förneka, att några sådana fenomen alls ega rum. Jag bör här tillägga att X sedermera förändrade sin mening rörande den tillfredsställande karaktären af kopp-fenomenet och förklarade att han ansåg det förringadt såsom ett vetenskapligt prof genom framkastandet af den teoren att koppen och tefatet kunde hafva blifvit inskjutna genom en