OCR
Vi hade nu slutat vår frukost. X blef formligen »invigd» som medlem af samfundet utaf öfverste Olcott, och efter en stund flyttade vi oss till-ett lägre ställe i skogen, der det lilla tibetanska templet var beläget, i hvilket den Broder, som passerat genom Simla, enligt hvad madame Blavatsky sade att undersöka den lilla byggnaden både ut- och invändigt, »badande i god magnetism», som madame Blavatsky uttryckte sig. När vi sedan slogo oss ned i gräset utanföre, hände det att någon önskade mera kaffe. Våra tjenare tillsades att koka, men det befans att de hade gjort slut på allt vattnet. ' Vattnet i strömmarna nära Simla är icke sådant, att det kan användas för dylika ändamål, hvarföre man alltid vid utflygter tager med sig rent, filtreradt vatten i buteljer. Det befans ått alla buteljerna i våra korgar voro tömda. Denna rapport bekräftades genast af tjenarne genom uppvisandet af de tomma buteljerna. Det enda som kunde göras var att skicka till härmaste hus, ett bryggeri, som låg en engelsk mil derifrån, och begära vatten. Jag skref en not med en blyertspenna, och en kuli gick bort med tombuteljerna. Tiden gick, och kulin återkom, men till vår stora förargelse utan vatten. Det hade icke funnits någon europé hemma vid bryggeriet den dagen (det var söndag), som kunnat mottaga noten, och kulin knogade i sin dumhet tillbaka med de tomma buteljerna under armen, i stället för att söka upp någon, som kunde hafva anskaffat det begärda vattnet. Vid denna tid var vårt sällskap något skingradt. X och en af de andra hade aflägsnat sig. Ingen af det återstående sällskapet väntade några nya fenomen, då madame plötsligen