OCR
69 fysiska möjlighet. Om tunneln hade varit tillräckligt vid för sitt ändamål, måste den hafva lemnat spår efter sig på marken, och några sådana kunde icke upptäckas — icke. ens då marken kort derefter noga undersöktes just med hänsyn till denna hypotes. Men detta antagande af ett föregående nedöratfvander ar: verkligheten moralisk ohållbart, när man tager i betraktande den omständigheten, att frågan om koppen och tefatet — bland alla de otaliga saker, som kunnat i fråga komma — aldrig på förhand kunnat beräknas. Den uppstod i följd af omständigheterna såsom en ögonblickets lek. Om ingen extra person hade tillkommit i sista stund, hade antalet af de utaf våra tjenare nedpackade kopparna och tefaten varit tillräckligt för vårt behof och de hade icke tilldragit sig någon uppmärksamhet. Det var af tjenarne, utan någon af gästernas vetskap, som just dessa koppar blifvit utvalda bland andra, som lika lätt hade kunnat tagas. Hade begrafningsverket verkligen: blifvit begånget, måste vi hafva blifvit nödgade med hänsyn till de föregående anordningarna att välja just precis det ställe, som vi verkligen valde, för vår festlighet, men valet af sjelfva platsen, der damernas bärstolar nedsattes, gjordes af mig sjelf i samråd med den förut omnämde herr X; och det var inom några få steg från denna fläck, som koppen påträffades. Alltså, om man lemnar de andra orimligheterna i bedrägeri-hypotesen ur sigte — hvilka handtlangare kunde hafva användts för nedläggandet af kopp och tefat i marken, och när utfördes operationen? Madame Blavatsky var hela tiden under vårt tak från aftonen, då utflykten uppgjordes, och till uppbrottet. Den enda' egna tjenate hon hade med sig, en gosse från Bombay och fullkomligt obekant med Simla, var oafbrutet hemma föregående afton och från hushållets första uppvaknande på morgonen — och det föll sig så att han äfven talade vid min egen bärare midt i natten. Jag hade pinats af en dörr på vinden, som blifvit lemnad olåst och stod. och glappade för blåsten, hvarför jag hade kallat på tjenarne för att få den stängd. Madame Blavatsky tycks då hafva vaknat