Sida 73 [73]
OCR
67 gjorde tjenarne upp en eld ett litet stycke ifrån och började göra i ordning te och kaffe. Härvid uppstod något skämt öfver den omständigheten att vi hade en kopp och ett tefat för litet, enär den sjunde personen, som tillkom vid uppbrot: tet, icke var påräknad, och någon bad skrattande madame Blavatsky att göra en kopp och ett tefat. Förslaget var till en början ingalunda allvarsamt menadt, men då madame Blavatsky sade, att det skulle bli ganska svårt, men att, om vi ville, skulle hon försöka, blef vår uppmärksamhet naturligtvis genast spänd. Såsom vanligt höll hon ett andligt samtal med en af Bröderna och gick derpå omkring en liten stund i vårt omedelbara granskap — d, v. s. inom en radie af mellan sex till tolf steg från vår lägerplats — under det jag troget följde henne, afvaktande hvad som skulle hända. Derpå utmärkte hon ett ställe på marken och ropade på en herre i sällskapet att komma med en knif och gräfva. Det valda stället utgjorde kanten af en liten backsluttning, tätt betäckt med blommor, gräs och buskar. Herrn med knifven — låt oss kalla honom X, emedan jag kommer att hänvisa på honom vidare — ryckte först upp dessa med någon svårighet, ty rötterna voro sega och tätt flätade i hvarandra, och skar sedan sönder den af rötter genomväfda jorden och makade upp den med händerna, till dess han ändtligen träffade på någonting hvitt, hvilket, när det blifvit fullständigt urgräfvet, befans vara den rekvirerade koppen. Efter ett ytterligare gräfvande påträffades äfven ett motsvarande tefat. Båda föremålen lågo inbäddade bland rötterna, så att det såg ut, som om dessa hade växt omkring dem. Både kopp och tefat öfverensstämde fullkomligt i afseende på mönstret med dem, som blifvit medtagna på utflykten och utgjorde det sjunde paret vid vår frukost. Jag kan så gerna tillägga med ens, att, så snart vi kommit hem, min hustru frågade vår hofmästare, huru många koppar och tefat vi egde af detta slag. Som det var en gammal servis, hade under årens: lopp några blifvit sönderslagna, men han sade genast att nio voro i behåll. När vi samlade ihop och räk
