OCR Output

67

gjorde tjenarne upp en eld ett litet stycke ifrån och började
göra i ordning te och kaffe. Härvid uppstod något skämt
öfver den omständigheten att vi hade en kopp och ett tefat
för litet, enär den sjunde personen, som tillkom vid uppbrot:
tet, icke var påräknad, och någon bad skrattande madame
Blavatsky att göra en kopp och ett tefat. Förslaget var till
en början ingalunda allvarsamt menadt, men då madame Bla¬
vatsky sade, att det skulle bli ganska svårt, men att, om vi
ville, skulle hon försöka, blef vår uppmärksamhet naturligtvis
genast spänd. Såsom vanligt höll hon ett andligt samtal med
en af Bröderna och gick derpå omkring en liten stund i vårt
omedelbara granskap — d, v. s. inom en radie af mellan sex
till tolf steg från vår lägerplats — under det jag troget följde
henne, afvaktande hvad som skulle hända. Derpå utmärkte
hon ett ställe på marken och ropade på en herre i sällskapet
att komma med en knif och gräfva. Det valda stället utgjorde
kanten af en liten backsluttning, tätt betäckt med blommor,
gräs och buskar. Herrn med knifven — låt oss kalla honom
X, emedan jag kommer att hänvisa på honom vidare — ryckte
först upp dessa med någon svårighet, ty rötterna voro sega
och tätt flätade i hvarandra, och skar sedan sönder den af
rötter genomväfda jorden och makade upp den med händerna,
till dess han ändtligen träffade på någonting hvitt, hvilket,
när det blifvit fullständigt urgräfvet, befans vara den rekvire¬
rade koppen. Efter ett ytterligare gräfvande påträffades äfven
ett motsvarande tefat. Båda föremålen lågo inbäddade bland
rötterna, så att det såg ut, som om dessa hade växt omkring
dem. Både kopp och tefat öfverensstämde fullkomligt i afse¬
ende på mönstret med dem, som blifvit medtagna på utflykten
och utgjorde det sjunde paret vid vår frukost. Jag kan så
gerna tillägga med ens, att, så snart vi kommit hem, min
hustru frågade vår hofmästare, huru många koppar och tefat
vi egde af detta slag. Som det var en gammal servis, hade
under årens: lopp några blifvit sönderslagna, men han sade
genast att nio voro i behåll. När vi samlade ihop och räk¬