OCR Output

38

doxt-religiösa verldens förskrämda och förtrytsamma otro, kan
man tänka sig att. de kunde — propter vitam vivendi per¬
dere causas — låta den hemliga vetenskapen sjelf komma på
förfall under sin sträfvan att öfvertyga menskligheten om dess
verkliga tillvaro. Naturligtvis kan man antaga att en arbets¬
fördelning vore lika möjlig inom ockultismen, som inom
hvarje annat område, och att några för detta arbete passande
adepter kunde afskiljas i och för nedslåendet af den nyare
vetenskapens otro, under det att de andra finge fullfölja skö¬
tandet af sina ursprungliga pligter i sin kära afsöndring. Men
ett dylikt förslag, så praktiskt det än kan synas för en prak¬
tisk verld, skulle troligen visa sig i högsta grad opraktiskt
för den sanne mystikern, Till att börja med är det icke an¬
tagligt, att den som eftersträfvar ockultismens hedersplatser
skulle genomgå de fruktansvärda och långvariga pröfningar,
som erfordras för målets vinnande, för att sedan efter dess
uppnående vilja omfatta ett lif midt uti den vanliga verlden,
som under förutsättning af hans framgång inom ockultismen
nödvändigt måste förefalla honom ytterst motbjudande. ”Tro¬
ligen gifves det icke en enda verklig adept, som icke betrak¬
tar hvarje annat lif än ett afsöndradt med större afsky och
motvilja än vi, som tillhöra den utom stående verlden, skulle
känna vid tanken på att blifva lefvande begrafda i en afläg¬
sen bergsfästning, dit ingen fot eller röst från den yttre verl¬
den kunde framtränga. Jag skall snart komma i tillfälle att
visa, det denna kärlek för ett afsöndradt lif, som åtföljer
adeptskapet, ingalunda innebär ett sinne, otillgängligt för kun¬
skapen om europeisk kultur och europeiska seder. Den låter
tvärt om förena sig med ett sådant belopp af europeisk kultur
och erfarenhet, att personer, som endast äro bekanta med de
hvardagliga sidorna af det österländska lifvet, skola förvåna

sig öfver möjligheten för en österlänning att hafva kunnat