Sida 43 [43]
OCR
SM rätt uppskattning af undret höja sig till en tillbörlig aktning för den filosofi, till hvars heder det blifvit utfördt. Det teosofiska samfundets historia utgör en bekräftelse på denna föreställning. Detta samfunds historia är af brokigt innehåll, ty de fenomen, som blifvit framställda, hafva ofta förfelat sin verkan och framkallat öfver studiet af den ockulta filosofien, betraktad från den utom stående verldens synpunkt, och öfver de personer, som hängifvit sig åt dess uppmuntran medelst det teosofiska samfundet, en god del fånigt löje och till och med illvillig förföljelse. Man kan fråga, hvarföre Bröderna, om de i verkligheten äro så höga och allsmäktiga personer, som jag framställt dem, kunnat tillåta obetänksamheter af detta slag, men spörsmålet är icke så svårt att besvara, som det kan synas vid första påseendet. Om läsaren rätt uppfattat den teckning jag försökt uppdraga öfver Bröderna, skall han finna dem, trots deras makt, mindre lämpliga än personer, som icke hunnit så långt i ockultismens riktning, att leda ett företag, som innebär en direkt förbindelse med en mängd vanliga menniskor inom det dagliga lifvet. Jag antager att Brödraskapets hufvudmål är någonting helt annat än t. ex. den uppgift, hvarmed jag för närvarande är sysselsatt — försöket att öfvertyga menniskorna om, att det verkligen gifves latenta förmögenheter hos menniskan, mäktiga af en sådan utomordentlig utveckling, att de föra oss till en gräns oändligt bortom alla den fysiska vetenskapens drömmar i fråga om uppfattningen af naturen, på samma gång de erbjuda oss positiva vittnesbörd rörande menniskosjälens konstitution och bestämmelse. Detta är en uppgift, på hvilken man har skäl att förmoda det Bröderna kasta en deltagande blick — men vid ett ögonblicks eftertanke är det tydligt, att deras hufvuduppgift måste vara att uppehålla aktualiteten af det vetande och af denna makt, rörande hvilka jag endast kan gifva en skuggteckning. Om Bröderna sjelfva skulle företaga sig det tunga grofarbetet att borthacka en slö massas otro, den materialistiska falangens bittra otro och den orto
