OCR
pä rots den hemlighetsfullhet, hvarmed den ockultistiska orNS ganisationen städse omgifvit sig, kan man dock få veta en god del mera rörande de filosofiska åsigter, dess medlemmar bevarat eller utvecklat, än man vid första påseendet skulle föreställa sig. Såsom min egen erfarenhet skall ådagalägga, hysa ockultismens stormän sjelfva ingen motvilja för utbredandet af sin religionsfilosofi, för så vidt en verld, så ouppfostrad som vår inom den psykologiska forskningens område, kan draga nytta af ett sådant meddelande. Ej heller hysa de någon oöfvervinnerlig motvilja att tillfälligtvis förete prof på den öfverlägsna makt öfver naturkrafterna, deras utomordentliga forskningar förlänat dem. Många synbart underbara fenomen, dem jag bevitnat, kunde aldrig hafva framstälts, om den allmänna regel, som förbjuder Bröderna att ådagalägga sin makt inför oinvigda personer, vore absolut bindande. Såsom den allmänna regeln gäller för visso, att framställningen af ett ockultismens fenomen i afsigt att väcka åskådares undran eller beundran är strängt förbjudet. Och jag föreställer mig att detta förbud är absolut i alla sådana fall, der intet högre ändamål tillkommer. Men det är tydligt, att när det gäller det rent filantropiska intresset att väcka förtroende för ett filosofiskt system, som är förädlande till sin karaktär, kunna Bröderna stundom af klokhetsskäl tillåta framställandet af abnorma fenomen, då de personer, till hvilka en sådan appell göres,