OCR
F9 det sig, att slutsatser af en så stor vigt blifvit hemlighållna såsom en enskild tillhörighet inom ett afundsjukt samfund af invigde? Är det icke en framåtskridandets lag, att sanningen bevisar sig sjelf och söker ljus och luft? Kan det rimligtvis antagas, att den största af alla sanningar — grundvalen för all sanning rörande menniskan och naturen — skulle frukta att framträda i öppen dag? I hvad afsigt kunde de gamla lärarne och mästarne i den hemliga filosofien behålla dessa sina forskningars ovärderliga skatter för sig sjelfvå? Hvad nu detta beträffar, så är det icke mitt göra att försvara den ytterliga seghet, med hvilken ockultismens mästare hittills icke blott utestängt verlden från all delaktighet af deras vetande, utan nära nog lemnat den i okunnighet om sjelfva tillvaron af ett sådant vetande. Här är det nog att påpeka, hurusom det vore dåraktigt att sluta våra ögon för en uppenbarelse, den der numera delvis är medgifven, blott derföre att vi stöta oss på deras handlingssätt, hvilka kunnat göra det förr, men icke funnit för godt att göra det. Ej heller vore det klokare att säga, det ockultisternas förtegenhet så till vida misskrediterar allt hvad vi nu kunna varda meddelade om deras uppnådda resultat. När solen faktiskt skiner, tjenar det ingenting till att säga, det dess ljus är misskrediteradt af barometerns beteende dagen förut. Vid behandligen af ockultismens vunna resultat har jag att göra med fakta,, de der verkligen egt rum och ingenting kan misskreditera hvad jag vet vara sant. Utan tvifvel skall det längre fram löna mödan att undersöka de skäl, som föranledt 'ockultisterna i alla tider att iakttaga denna djupa hemlighetsfullhet, och det torde finnas mera att säga till rättfärdigande af den väg, de följt, än som synes vid första påseendet. Ja, läsaren skall. icke behöfva gå långt i undersökningen af de krafters natur, af hvilka mästarne i ockultismen faktiskt äro besittning, förr än han skall inse den ytterliga önskvärdheten af. att undanhålla den stora allmänheten det praktiska bruket af dylika krafter. Men det är en sak att förvägra menniskorna i allmänhet den nyckel,