»Vi : hafva mottagit ett. bref från en vän till öfverste
Olcott, förevitande oss några yttranden, som nyligen blifvit
fällda, angående denne herre och madame Blavatsky, såsom
stiftare af det s. k. Teosofiska Samfundet i Indien. Våra
anmärkningar grundade sig på de offentliggjorda berättelserna
om deras förhandlingar, hvilka syntes oss bära en slående,
misstänkt likhet med de ”spiritistiska mediernas i Europa
och Amerika: Vi äro fullt villiga att erkänna vår körre:
spondents uppgift, att öfverste Olcott intog en hedrande ställ¬
ning i sitt eget land, och att tro det både han. och madame
Blavatsky äro lättrogna svärmare och icke samvetslösa äfven¬
tyrare. Men då personer utsprida förderfliga teorier och
utöfva en praktuk, som under ett annat namn blifvit af
auktoriteter stämplad såsom olaglig och skadlig, må de
icke förvåna sig öfver, att de; i brist på enskilda underrättel¬
ser om deras personliga förhållanden, varda utsatta för en
fendtlig kritik.»
Denna paragraf, hvars föregående offentliggörande be¬
rättigade Saturday Review (i dess egen tanke) att icke
fästa någon uppmärksamhet vid m:r Hume's bref, är sjelf
uppfyld af nya insinuationer, hvilka äro ogrundade och
osanna, såsom hvarje läsare af detta arbete skall inse;
men i Indien har i alla händelser en betydande offentlighet
blifvit gifven åt de ofvan anförda intygen, äfvensom åt
andra af samma följd, hvilka 'det synes mig onödigt att
här intaga, och hvilken mening ytliga betraktare, hvilka
icke vilja göra sig besvär med att undersöka saken, än
må bilda sig angående ockultismens läror — så gifves der
icke längre någon meningsskiljaktighet i fråga om de le¬
dane representanternas för det Teosofiska Samfundet tadel¬
fria lif och oskrymtade hängifvenhet.