OCR
i denna bok ofta såsom grund för fenomenen åberopade elektro-magnetiska krafterna och de vid kroppars sönderdelning och sammansättning verksamma kemiska frändskaperna. Ännu ett ord torde böra sägas om »Den dolda Verlden»>. Den utgör så att säga den färgrikt målade portiken till ett storartadt fornindiskt tempel, eller med andra ord, den utgör en inledning till och får sin rätta belysning och närmare förklaring genom en annan af mr Sinnett senare utgifven bok, »The esoteric Buddhism» eller på svenska, »De invigdes Lära». " Här framställes en öfversigt af den hemliga, d. v.s. hittills för den stora allmänheten undandolda vishetslära, som ligger till grund icke blott för buddhismen och andra fornösterländska religioner, men som utöfvat ett mäktigt inflytande på kristendomen sjelf. Den har fortplantats från de i de forntida tempelmysterierna invigde genom hemliga ordenssamfund ända ned till våra dagars »adepter», ett brödraskap, som har sitt egentliga hem i Tibet. Man må om denna läras, Zeosoftens, detaljer hysa hvilka åsigter som helst -— ett är visst, att på botten af densamma ligga djupa andliga sanningar och att dess studium torde komma att utöfva en väl behöflig försonande verkan under den nu rådande brytningen mellan en ensidig materialism, som ej kan förklara de andliga fenomenen, och en ensidig idealism, som ej kan förklara de materiella. Den felande länken är redan funnen i Herbert Spencers utvecklingslära — och af denna utgör den teosofiska verldsförklaringen en ytterligare utvidgning, inför hvars kärna det väl lönar mödan att intaga en ärligt frågande och spörjande ställMiG,S4: Vv. S. den. sant kritiske tänkarens: Stockholm i mars 1887. VIC TOL SE EL + Vi äro äfven bemyndigade af författaren att öfversätta denna (och hafva i det närmaste fullgjort uppdraget) äfvensom ett tredje af hans arbeten, »Incidents in the Life of madame Blavatsky», en skildring af ett lif, rikt på snart sagdt underbara händelser och romantiska öden, synnerligen roande och intressant äfven för de läsare, hvilka icke ega någon lutning åt teosofien.