Sida 10 [10]
i denna bok ofta såsom grund för fenomenen åberopade
elektro-magnetiska krafterna och de vid kroppars sönderdelning
och sammansättning verksamma kemiska frändskaperna.
Ännu ett ord torde böra sägas om »Den dolda Verlden»>.
Den utgör så att säga den färgrikt målade portiken till ett
storartadt fornindiskt tempel, eller med andra ord, den utgör
en inledning till och får sin rätta belysning och närmare för¬
klaring genom en annan af mr Sinnett senare utgifven bok,
»The esoteric Buddhism» eller på svenska, »De invigdes Lära». "
Här framställes en öfversigt af den hemliga, d. v.s. hittills för
den stora allmänheten undandolda vishetslära, som ligger till grund
icke blott för buddhismen och andra fornösterländska religio¬
ner, men som utöfvat ett mäktigt inflytande på kristendomen
sjelf. Den har fortplantats från de i de forntida tempelmy¬
sterierna invigde genom hemliga ordenssamfund ända ned till
våra dagars »adepter», ett brödraskap, som har sitt egentliga
hem i Tibet. Man må om denna läras, Zeosoftens, detaljer
hysa hvilka åsigter som helst -— ett är visst, att på botten
af densamma ligga djupa andliga sanningar och att dess stu¬
dium torde komma att utöfva en väl behöflig försonande ver¬
kan under den nu rådande brytningen mellan en ensidig ma¬
terialism, som ej kan förklara de andliga fenomenen, och en
ensidig idealism, som ej kan förklara de materiella. Den
felande länken är redan funnen i Herbert Spencers utveck¬
lingslära — och af denna utgör den teosofiska verldsförkla¬
ringen en ytterligare utvidgning, inför hvars kärna det väl
lönar mödan att intaga en ärligt frågande och spörjande ställ¬
MiG,S4: Vv. S. den. sant kritiske tänkarens:
Stockholm i mars 1887.
VIC TOL SE EL
+ Vi äro äfven bemyndigade af författaren att öfversätta denna (och
hafva i det närmaste fullgjort uppdraget) äfvensom ett tredje af hans arbe¬
ten, »Incidents in the Life of madame Blavatsky», en skildring af ett lif,
rikt på snart sagdt underbara händelser och romantiska öden, synnerligen
roande och intressant äfven för de läsare, hvilka icke ega någon lutning
åt teosofien.