Sida 20 [20]
OCR
[14 ej en declamation, det är en bedröflig fanning, bepröfvad hos alla folkflag, befäftad i alla tideböcker, at rättvifan ej förer flyret på detta ufla klotet ; at dårfkaper och lafter merendels inkräkta dygdens och förtienftens tilhörigheter. Lyckligt vis är dock detta i vårt nu varande tilftånd blott en fanning i ges men, fom ej aldeles betager hvarje ens Zkilt en fruktan för det flraff, fom då och då plägar följa på laftens utöfning: denna fruktan dämpar något litet des yra, då den deremot, med förutfeende af en fäker flrafflöshet, fkulle tygelfritt rafa. Vi hafve äfven fagt, at förutfeens det af våra olyckor fkulle ej minfka flyrkan af deras intryck. ”Men, torde man ”fäga, man vänjer fig vid alt: genom ”et fländigt betraktande af et fafeligt "föremål, blifver det alt mera dräges ”ligt för våra ögon: fielfva döden, den ”fvårafte af alla olyckor, är mindre "grym för den, fom genom et dageligt "umgänge med hans bild, likfom giort ”fig bekant med honom fielf.” | At fvara häruppå, må man endaft påminna fig, hvad vi redan nämt; at förutfeendet af en olycka är ingen ting annat,
