OCR Output

f 10 7]

tas af deras behag, och en OS
förefmak af plågans bitterhet fkulle”be¬
taga deras fötma. |

Okunnigheten är hoppets moder;
hoppet fälhetens. Men hvar blefve'
väl hoppet, om vi förutfåge våra o¬
lyckor?

Se der en öm fader, fom tycker
fig känna fin varelfe fördublad i fin un¬
ga fons lif! Huru välfignar han ej him¬
melen , fom hört hans böner och för¬
: länt honom denna gåfva, den fällafte

för hans hierta ! Huru fördublas ej hans
kärlek til en dygdig maka, fom fkänkt
honom denna pant af fin rena ömhet!
Hvad känner 2 ej för nöje, at gifva
fin omforg åt hans fpäda barndom , at
förekomma hans tårar , at kalla fram
löjet på hans ofkyldiga läppar: at fe ho¬
nom dageligen , lik en trefven planta,
växa up under hans ögon; at deltaga i
hans lekar, at utvekla tankan i hans
fäl och dygden 1 hans hierta. . Huru an¬
fer han ej för en vinft, all. den koftnad
han använder på denna fonens upfoftran,
1 det hopp, at han en dag fkal blifva
-et flöd för hans ålderdom och en heder
för hans namn! Men ack! hans hopp
skal bedraga honom: all hans omfreg

; oNka