Sida 9 [9]
OCR
ej föra naturen , 1 affigt på herinés egen lyckfalighet, för hennes varelfe utflakat. Utom fina verkeliga brifter och plågor, gör hon fig ännu flera genom fit milsnöje öfver 'det hon äger , och fit begär til det Hon icke äget. Hön inbillar fig altid en ftörre fullkomlighet i de egenfkaper, med hvilka hon antins gen ej kan begåfvas, eller hvilkas bes fitning (kulle göra henne än meraolyckelig. Hon känner dubbelt häftigare fin olycka och fvaghet, emedan hon tror, at det Högfta Väfendet blott af nycker och utan orfaker tildelt henne de famma; och hon känner hälften mindre fin lycka och fina förmoner, etniedan Hon altid tror fig äga rätt til långt flera och ftörre. Den tröften at i fin Skapare igenkänna en rättvis Herre och öm Fader är henne beröfvad. Detta gräntslöfa begär til alla flags egenfkaper , äfven dem iom äro möotlatte , och til en högd af fullkomlighet , fom hennes väfende ej kan bära, är ej annat än en fölgd af hennes okunnighet; och ej, fom man föregifvit, et bevis, at hon ägt och framdeles fkal äga et förträffligare tilflånd: det är blott Religionen , fom kan uptäcka denna fanning. Ty föreftälA 2 SV SÖT
