ej
föra naturen , 1 affigt på herinés egen
lyckfalighet, för hennes varelfe utfla¬
kat. Utom fina verkeliga brifter och
plågor, gör hon fig ännu flera genom
fit milsnöje öfver 'det hon äger , och fit
begär til det Hon icke äget. Hön in¬
billar fig altid en ftörre fullkomlighet i
de egenfkaper, med hvilka hon antins
gen ej kan begåfvas, eller hvilkas bes
fitning (kulle göra henne än meraolycke¬
lig. Hon känner dubbelt häftigare fin
olycka och fvaghet, emedan hon tror,
at det Högfta Väfendet blott af nycker
och utan orfaker tildelt henne de fam¬
ma; och hon känner hälften mindre fin
lycka och fina förmoner, etniedan Hon
altid tror fig äga rätt til långt flera och
ftörre. Den tröften at i fin Skapare igen¬
känna en rättvis Herre och öm Fader
är henne beröfvad. Detta gräntslöfa be¬
gär til alla flags egenfkaper , äfven dem
iom äro möotlatte , och til en högd af
fullkomlighet , fom hennes väfende ej
kan bära, är ej annat än en fölgd af
hennes okunnighet; och ej, fom man
föregifvit, et bevis, at hon ägt och
framdeles fkal äga et förträffligare til¬
flånd: det är blott Religionen , fom kan
uptäcka denna fanning. Ty föreftäl¬
A 2 SV SÖT