Sida 250 [250]
OCR
2 (238) Hans itver ftyres af förnuftet och han förblindas-aldrig. af vreden: Han retas ej vil håmd at alla” oförrätter . ty mildhet har et lidande: med ;mennilkors fragheter. Han fer oftas och dock sinter ter: Han döljer ofta det tom fvideriiet ådolt hjerta, och tror det undertiden vara ftörre hjeltemod at förlåta, åo--atchåmpasialo mt ; & Ha utråetar i föllbet de ftörtta vårk , oci, gömer - under. ödmiukhetens -Mantel de ådlafte egenikaper! Han milsbrukar €j fin flyrka., fin lyckas. förmoner, til de fragares föreryek: eller de lågres förakt ; utan: det år hans -hedery at: fågna den, fom lyekan förgåtit, och. at. belkydda dem, fom olyckan förföljers: Fan år shaker, förfvarsoch de förtryektas tilflykt; Han gör allom godt och mirer. fiv--beröme efter fina gerningar, — VälfignelHen jar deras: mån dem han hulpit, år heitoniset nöpdart: rökvärk ån tackar af en fiendeschvVilken han varit tvungen ar trampa. Sanningen pryder hans lippar, och den fågnar dans? öron: Den år hans vån, fom han åltkar; hans rådgifvare den han lyder ;: och shans, förtrogna, fom har frihet at vaärna honom når han felat. Han föraktar fmiclar
