Sida 249 [249]
RR (247)
haröcik , fom betåcker hans bröft; frimodig¬
het den iköld., 'hvarmed han uprager afun¬
dens ikott; olkyldighet hans hjälm; den han
ikattar högre ån minga beflåckada "Kronor;
och beftåndighet det fvård; 'hvarmed han bry¬
lige ovånners konfter och förfår.
Den eviga kraft, fom oindeligen öfver¬
fliger all vår ftyrka, och ej vet af några
ras! förmenta flughet och leder "de enfaldiga
iåkert; den åger hans: förundran, "hans" kår¬
lek "och hans vördnad :2' Hans önikan år,
at lefva under himmelens nåd, at tfegra ge
nom dels biftånd ;'at hvila under defs befkydd
och at cn gång få inlomnai dels tköre:> Den
nilkor fåfom Skaparens vårk, och all den dri¬
frighet ; "forma ej ftyres af förnuftet och den
Högftas fråktan, är iihansötycke förmåten¬
het, blindhet och "raferi.
"Han: år ej månnifko' flåktets fiende at ö¬
och dets: förfvar.' Han rådes: ej, eller båf¬
en vandrande riddare at göra fig ovånhef:
: QQ Hans