OCR
RR (247) haröcik , fom betåcker hans bröft; frimodighet den iköld., 'hvarmed han uprager afundens ikott; olkyldighet hans hjälm; den han ikattar högre ån minga beflåckada "Kronor; och beftåndighet det fvård; 'hvarmed han brylige ovånners konfter och förfår. Den eviga kraft, fom oindeligen öfverfliger all vår ftyrka, och ej vet af några ras! förmenta flughet och leder "de enfaldiga iåkert; den åger hans: förundran, "hans" kårlek "och hans vördnad :2' Hans önikan år, at lefva under himmelens nåd, at tfegra ge nom dels biftånd ;'at hvila under defs befkydd och at cn gång få inlomnai dels tköre:> Den nilkor fåfom Skaparens vårk, och all den drifrighet ; "forma ej ftyres af förnuftet och den Högftas fråktan, är iihansötycke förmåtenhet, blindhet och "raferi. "Han: år ej månnifko' flåktets fiende at öoch dets: förfvar.' Han rådes: ej, eller båfen vandrande riddare at göra fig ovånhef: : QQ Hans