OCR
3 (31) 2 hade ingenting fådt af andra, fom icke ftrax tog en ny och redigare 1kapnad i hans begrep, och hvart han vånde fig, gaf han fin Tid nya ljus. Den höga Äro-glans , hvartil han up: lyfte fit Folk, hans förtråffelige Segrar, de Store Generaler och Statsmån han tillkapade; voro likfom fammanfogade med hans gode och medfödde Smak i Vitterhet:. Så fer man, at et ftort, rent och vidftråckt Vett icke fkrånkes in om en enda Cirkel: Deturkattar et Tal med famma redighet fom det upftåller en Krigshår. . Man har ånnu en början, fom Könungen redani fin ungdom gjorde til fin Faders Hiftoria, med lådan ordning och fmak 1ikrifven , at han låtteligen, om hani dylikt arbete fortfarit. fkulle blifvit én TAcirus. Med fin vältalighet kunde han bevcka alla hjärtan, hvilket af hans afikeds-tal til Stånderne 1630 och årtikilliga hans bref kan dömas : han hade mycken omfiorg om bokliga konfter : Han var fjelf lärd och färdig i Språken: han förbandr fig de vittrafte utlånningar, hvaribland en Huco Grotius redan blinkte : Han höll Täåndigt en vifs belåfen Man med årlig Lön, til at Öfverfåtta goda böcker, och årligen deraf lita trycka åtminftone 400 ark'; men det, fom gjorde biåfta vårkan , var den upmuntran han altid gaf-adelig-ungdom;, at vinligga fig om Vett och Kunikap ::Aldrig hade någon en mer genomtrångande Syn, at urikilja fit folk, få ac >