Page 33 [33]
3 (31) 2
hade ingenting fådt af andra, fom icke ftrax
tog en ny och redigare 1kapnad i hans begrep,
och hvart han vånde fig, gaf han fin Tid nya
ljus. Den höga Äro-glans , hvartil han up:
lyfte fit Folk, hans förtråffelige Segrar, de
Store Generaler och Statsmån han tillkapade;
voro likfom fammanfogade med hans gode och
medfödde Smak i Vitterhet:. Så fer man, at
et ftort, rent och vidftråckt Vett icke fkrån¬
kes in om en enda Cirkel: Deturkattar et
Tal med famma redighet fom det upftåller en
Krigshår. . Man har ånnu en början, fom Kö¬
nungen redani fin ungdom gjorde til fin Faders
Hiftoria, med lådan ordning och fmak 1ikrif¬
ven , at han låtteligen, om hani dylikt arbe¬
te fortfarit. fkulle blifvit én TAcirus. Med
fin vältalighet kunde han bevcka alla hjärtan,
hvilket af hans afikeds-tal til Stånderne 1630
och årtikilliga hans bref kan dömas : han hade
mycken omfiorg om bokliga konfter : Han
var fjelf lärd och färdig i Språken: han för¬
bandr fig de vittrafte utlånningar, hvaribland
en Huco Grotius redan blinkte : Han höll
Täåndigt en vifs belåfen Man med årlig Lön, til
at Öfverfåtta goda böcker, och årligen deraf
lita trycka åtminftone 400 ark'; men det, fom
gjorde biåfta vårkan , var den upmuntran han
altid gaf-adelig-ungdom;, at vinligga fig om
Vett och Kunikap ::Aldrig hade någon en mer
genomtrångande Syn, at urikilja fit folk, få
ac
>