Sida 26 [26]
och lirt fig de brukeliga Språken, få at mår
han i-Danzig triftade Pållka Hofvet och
ville uttyda fig på Latin, men ingen kun¬
de fvara honom, gjorde det 1i mycket, at
från den ftunden hafva Paålackarne fårdeles
beflitar. fig om det ipråket; Men med alt,
detta var Vitterheten i Sverige ingen ting
mindre, ån almän, Lårdomen hos de få of:
vannåmnde perfoner icholaftitk och grålak¬
tig, upfoftringen vild och nedrig, okunnig¬
hets-dimman tjock öfver alt, åfven utrikes:
Man kan tänka, huru liten kunikap: Fråm¬
mande den tiden hade om Svenika Saker¬
nåmde K. Carr Knurson,: gör af CARO¬
Lus KaAnuti två bröder, hvaraf den yngre
CANUTI måtte vika får CaArRoLus , och A¬
LARDUS i fina Nordalbingika Handlingar,
kallar honom CarorLus CRANZIus. Orfaken
var, at i Sverige var lådan brift på pennor til
Utlånningars råttelfe. De få Ljus, fom BIR.
GER JARLS och hans Sons tid uptåndt,
flicknade ut i Klofter -tåknen , i Diger-dö¬
den a, 1359. och i blodiga inbördes buller,
fom befynnerligen af de tre ' Rikens Föres
nivg härrörde,
Men Riksföreftåndaren STEN Sture den
åldre på flutet af 1400-talet, och efter ho»
nom hans Syfters Sonefon, Konung Guss
TAF
a” NB TE AANDE F
REN ARSA NER
- URL TTAD VARAT