Sida 20 [20]
OCR
20 CITAT. byggnader. Latinika Språket, hvarpiå allmiånna handlingar började författas , gjorde få mycker, at Runor med Romerlika bokftifver en tid f(ammanblandades , hvaraf prof fyns på en grafften vid Botkyrka » mil från Stockholm. -Småningom tog Latinika Stylen öfverhand'; eller fnarare Munk-ftylen.; fom ej annat år, ån i klofter utkrufade och vanikapade Latinike caracterer: Vår nu brukeliga Svenika eller Tylka handftylår deraf et fofter. Icke dels mindre gjorde Runorne långe morftånd, och ånnu i 12 Seculo finner man Danike KoDUNgens SVEN ESTRIDSONS mynt med runor. Hvad fom förnåmligaft utmårker de gamle Scandianers tycke för Vitterhet, var deras Skaldckonft. Alle Konungar och Store Herrar i Norden hade då fine Skalder eller Poéter, fom fölgde dem öfveralt i krig och fred, författande i fånger deras bedrifter. Den åldfta och båfta kunikap man åger i Norditka Hiftorien, har man fådr af Skalde-qvåden , hvilket Tacitus fjelf. bekånner. - Defse hiftorifke Poäöter, fom åfven kallades Br AGER eller BARDER, förnögde gemenligen fine Herrar dageligen, hvar gång måltiden var öfverftånden, med vilor, hvilka måift gjordes då på ftållet efter ganika kort berånkning. -Deraf åro de merendels nog tilförliteliga; men tåmmeliogen flåra. Man har likvål en grafikrift öfver K. Hi
