ån du börs var ådelfint, höflig, mild, och
Skulle alt fådant icke hjelpa, inga böner
och förnuftiga föreftålningar någotutråtta; få
måfte du vål med tålamod nöta din tid. Hvad
den vanheder vidgår, fom du derigenom li¬
"der; få bör den ej röra dig mer, ån hun¬
de glafs månan; utan håll dig faft dervid,
at ingen ting kan beflåcka ofs utan våra
egna fel; men aldrig de, fom andreutan vår
vilja. och Vetenikap begå,
Fraktan år en forg öfver det tilkommande
onda , [om en tycker fig icke kunna undgå. At
frukta "för et ondt, Hom kan tilftunda
år mycket godt och håller jag den icke. får
vis och förfigtig, fom det £tido fåtter; ty
Aminftone kunna fådane vågar och medel
fökas , hvarigenom. det låttas och lindras;
men få plågar det ock på andra fidan tilfö¬
ra ofs: mycket. ondt, Vi oroas ofta mycket
och fund) och frukte,; at det onda fkäl
d koms=