OCR Output

80 0 dd)

ges Mistroende vånner emellan :'det ges öck|
mistroende Makar emellan. Det förra ket; då
den ene våninen ej med fäkerhet kan för”
tro fig til den andra, fom han under våns
fkapen funnit vara bedrågelig. Den andre/
äter, då den ene Makan fruktar, at han mer |
ålfkar andra, ån fig. Det ena upkommer |
vål af falfkhet och bedrågeri, åfven få väl]
fom det andra; men fom den förre och fe»
nåre :vånfkapen äro olika, fyfta på tårfkil¬
fa åndamål och förbindas til'olik tid;
få måfte de fkiljas, En upriktig och fta- |
dig vån ger ej anledning til något mistro- |
ende; ty utom det han grundat fin vånfkap
på åra och trohet, få finner han nöje derutt, |
at gifva och taga råd, göra vål och lindra
et bekymmer, fom eljeft för fin vån och |
honom , fkulle vara odrågeligt. Men en för- |
fäåld vån koftar det litet, den der menar, |
at han kan göra det få fint, at ingen mår¬
ker hans falfkhet och bedrågeri, "Och om
vi-fkönje hans fallkhet, en' gång ; få: börje
vi, vil umgås något varfamare med honom, |
"och förtro ofs icke til honom få, fom til- |
förene. Likaledes'undflyr en förnuftig och |
råttfint Make, at hos den andra upvåcka |
Mistroendey och. ålfkar, nåft GUD, ingen |
högre, ån fin Lagbundna vån; men en kal- |
finnig gör fig nöje deraf, om han kan göra
den andra fvartjuk, ch |
| c