OCR
9 BB Jol B 75 $.27: j Högmod, och Hat hafva et långt Slå t-reom kallas ; Afund år en forg öfver deras lycka och våls måga, fomsvis bate, Det iår underligt, at Afun= | den merendels. håller fig vid lyckones gåf> I vor, åra och höghet, rikedomar och vålmåga ; men år vid de Andeliga och Naturliga I gåfvor helt indifferant och obekymmerfam. "Talarnågon om en god Chriften, huru han | hafver ej allenaft infigt i Chriftendomens-u=' | tan åfven föker, at utöfva den famma; få | kan han vål tola det. Talar någon. ock om et flort förfånd , et ftådadt hufvud, en lård och talande tunga: han hörer det gårna, och | äfundas icke! deröfver. Men fer han någon upftiga tilsheder-och anfeende, och ät den famme intager det ena åreftållet efter det | andra, ftraxt våndes fneda Ögon deråt > och det kan icke fördragas: €iltage vi ock i rikedom , 'gods, penningar oc ågodelar | ftraxt förtryter den afundfjuke, det och föge gerna om han kunde förminfka det. Skulle derföre få fke, at Afunden blefve utdelare af alla våra håtvor; få fkulle vi få fe, at han : fkulle