OCR Output

62 8 ol BW
Sörjer du ock åfver motgång och olyckor;
få är klart, at du fatt mera vårde på det bårt¬
miftade, ån du bördt göra. Hvilken Förnuf¬
tig år det vål, fom ygger et hus, och in-'|
billar fig, at materien, hvarmed det bygges3s
år en Purpur, fomicke kan brinna? Ho fam¬
lar en fkatt,; och icke tillika tånker, at tjufvar |
' kunna bårtröfva honom? ho år vål få frifk |
och har hålfan, ochinbillar fig, at aldrig kun- |
na blifva fjuk? visfte vi icke, at fkatta det
timmeliga, fom det verkeligen går och gål¬
ler, och icke derutöfver, fannerligen, jag |
år förfåkrad derom, at vi vid någon förladt
deraf ej fkulle betunga våra hjärtan med
Sorg, Sörjer du ock öfver tilfogad oförrått;
få SA din fkada, om du föker din rått
hos Dommaren. Sörjer du öfver falfkhet och |
förtal; få måfte du veta, at bakdantare lem- |
na ingen, och följakteligen icke dig i fred.
De må vål fritt fåga hvad de vilja; men låt
'. det vara din tröft, at de icke få göra hvad
de vilja. Men. vilje vi förja, få år ingen
forg lofligare, ingen nyttigare; ån då vi för
' je öfver det onda vi begått, och öfver det
onda, vi fe andre begå, Öfver det onda vi
begått år få mycket lofligare at förja, fom vi
vete, at det år ex forg efter GUDs finne och kom=
mer bättring åftad. (b). TER år hon ock;
ty hon föder med fig frid, frögd och fam=
vetsrov Vi böre ock förja öfver det og

om