OCR Output

44 RR ol &

icke altid få. Glådjen år god; men det år at

vi med Förnutt umgås med glådjen; vi fkul¬
«le;kunna bringa vår lyckfalighet högt hår i
verlden.. Men vi mistage ofs få ofta på glå¬
. djes åmnen, och om vi: ån finne de råtta,
få glådjas vi icke, fom vi böre, Derigerz
nom: göre vi vår glåje ond. Huru ofta glås
djas. vi icke åt andras fall? Vi klappe ftun¬
dom -hånderna deröfver , och fäge mången,

dommar och ågodelar, och tycke, at ingen
har orfak, at förja en flund; fom dem hafver?
Huru glåd jas vi icke af åra och Håghet, ja ofta

tenshuru glådjas viicke af yppighet och vålluft?
Ju ftörre, ju båttre och kunne blifva få forg¬
ine och modfälte, fedan de tagit ånda? Ick

e

fom lyfer för ögonen och kitlar våra Sinnen,
Det vote-åndock drågeligt, om vi icke f3 fart
fkyndade :of3 til: valet och nyttjandet deraf.
Finge Fönuftetlitet rådrum, at fe fig före, och
förftåndet någon ftund,at utleta, om ämnettil
glådjen vore fanfkyldigt eller. falfkt, lofligt
eller olofligt, vårdigt eller ovårdigt, fanner=
ligen jag år Öfvertygad derom, at vi ej få
j gerna