Sida 35 [35]
OCR
Nå 38 7) (NR a ning går derpå ut, at fätta Viljan i fkick, Om Jag ån förftodo alt, och kunde om allehanda Di ting hafva rena ochtydeliga begrepp, och jag: ej kunde fkicka mig derefter ; hvad hade jag: deraf? Kunde jag ock med Förnuftet gå in1 det ;ytterfra, famt fe huru och hvad jag borde göra , och jag icke gjorde-det famma, nvad Vore all min möda arinat, ån et fåfängt griller? Nej, för all vår möda, för alt vårt arbete, förvånte vi en behagelig frukt : en frukt, fom ej beftår af Skal, utan döljer, med Guds "hjelp! Kårna i fkalet. Ho år då denna frukten? jo, den år en upriktig. och råttfkaffens Dygd', hvilken altid leder fig från fjelfva Vil: "jan, Ack! Du föta frukt! huru behagelg och vällimakelig år icke Du? huru hårligt ityrker och vederqvecker icke Du ofs efter utftån- > den kamp och möda? Vi fkulle litteli"gen kunna upgifvas i vågen, om Du icke få lufligt undfatte ofs med mod, åhoga och krafter, Men at vi nu må tala om Viljan, få plågat hon anfes på tvånne fått, antin' gen fåfom Fårnuftig eller Sinlig. Den Förnuftiga viljan år en Själens böjelfe til en ting, fom upkommer af Förflåndets tydeliga begrepp, hvarom VI talt i 12. $, och en fenare, en bojeljetil en ting, [om upkommer af Sinnenas och inbilnings-kraftens orediga begrepps ty fådane , fom Förftåndet föreftåller RT SA : dem; 4 I
