OCR Output

32 & 0 ( RN
vål, Huftru och barn med honom, förfkaffar
fig en frifk och fund kropp &c. Men
den oförnuftige fer aldrig ,derefter, frå”
ar icke, efter fit' vålftånd, och ån mine
I fin hålfa,: Likaledes- ;kalle--vi- den]
Förnuftig, fom ftyr fina affetter och finnets|
onda böjelfer.. Hvarföre? ty han öfvervå=
ar fammanhanget emellan affetterna och |
deras ledfamma påfölgd, Han fer, at hart
genom deras dåmpande och, kufvande, får
et nåjfamt ochroligt finne, åtlyder GUD och
ej oroar andra; Se vi altfå, at förnuftet al-!
tid utletar de fanniögar, fom års tingen e¬
mellan; de må vara antingen goda eller on¬
da. Ofta anfer ock Fårruftet deffa farmin¬
gar i raifonementer och flutfatfer: Såfom tå
Jag 1). Vil bevifa, at Själen år ofynlig, få
fåger jag: Ingen ande kan med blotta >
gonen fes, Själen år en ande; derföre år hon
ofynlig, 2 . At kroppen år ingen ande: Hvar
och en ande år odådelig, ingen kropp år o=
dådelig; derföre år ingen kropp ande. 3).
Ät alt, fom lefver , åger Sinnen: alla djur
hafva Sinnen alla djur hafva ock lif och va=.
relfe; derfåöre har alt' lefvande Sinnen. Af
alla, deffa Förnuftsflut, år ingen den andra

let, måtte grunda fig antingen på förfarenhet,