Sida 30 [30]
OCR
30 8 Pol & fotapall ligga många-tilbedjare ; fom öånika, at vinna Hennes nåd och aten gång få kyffa Hennes mjuka» hånder. Detsår en förfåndig Styrman, fom ej allenaft vet vågen, utan förer of; förbi alla tarliga klippor och fandreflor. Når jag jämförer en fom aldrig brus kar fit Förnuft med en fådan fom går ders med förlångrt, få vet jag icke Hvilkendera jag fkal tillågga förre fet; tror dock, at den ene år. åfven få, felaktig fom den 'andre, Når GUD vill; at Vi fkole saga Förnuftet til fdaga under tromes lydna (a). Så vil han ock, at vi med de förnuftiga fkole vara förtuftige, fe på bans verk, fkåda och fö, buru hans verk åro få Jftorecoch månge(b)., Så farligt, fom det, år at flyga öfver bimlahalfvet, och, kan fke, högre, ån vingarne kunna båra, få fkamligt: | och nefligt år det ock, at vara Hikfom Galten | flåndigt vid troget, Når den ene dimper och blir orörlig fom en ften, få ligger den andre och ftanckaär af idel måfk och draf. Har GUD ej velat, at vifkulle bruka förnuftet, få har ju GUD kunnat -fkåpa -ofs FörnuftsJöfa. Men den kåre Guden, fom vil at vi i all ting, fkulle båra ofs vift och förftåndigt åt och undfå en handledning til det uppenbarade ljufet, har til den åndan givit ofs det, at det fkulle ftyra of5 vid alt vårt före"tagande, och leda of$ til hans fanna kånne= dom, Hvarföre de ock fvårligen kunna för” ; låtas
