Sida 22 [22]
re RR el KX
denfkal förbannat henne, ioch fagt,- at hon
aldrig bordt komma til. Mehutonmdet de
fela i fin ifver öfver” et få” hårligt af GUD
fkapadt konftitycke; få låta. dé derigenom
förhå fin” fora "okunnighet. Inbillnings-+
kraften måtte" ju; föm vi hört, taga fådanå
,Tinke-åmnen” emot; fom "Sinnenna kenne |
framråcka; "hvilka åter dependera' af mån¬
nifkar GHelf;» derföre få ofta dui förbannar
inibillnings-krafte, få förbannar du dina
Sinnen och dig fjelf Jan
> Fördenfkul ål eh förnuftig -Inbill,
nings-kraftens flyrfel det förfta och anger
lignafte medlet ; at Sintenna aldrig annat få
til"objelt; ån det fom'år godt, upbyggeligt
pch nyttigt: ! Det andra år at vi, då elaka
och-oönda tanke-ånimen förekomma, of& altid
föreftålle” något godt) ' och: fådant, : föm
år kraftigare och” hafver förre intryck
Själens ty en kraftig tanka undertrycker och
'fördunklar altid den fvagare, ej! annorlun¬
da, ån den ftora”Solen >förduntklar fkenet
"af:et litec Vjus. > Ock kan jag fåga, at
jag hårtil ej vet något mågtigare och
'krafttigare, "ån då Jag föreftåller mig
GUDS" »Barmhertighet',;: Medlarens': förto¬
ning; Hans: Marter , qval, pina: och dåd.
"Det tredje år, at'stalla til bönen och
sanhålla det GUD: ville förtagavalla onda in¬
billningar, fom kitla och reta Själen Sarge
Sö ål.